Kajsa

Tepåsar, tepåsar, tepåsar. Löste i tepåse, påste i tepåse (doh) och helt enkelt badte i tepåse. Tepåsar har i årtiender fascinerat människor världen över, de har smaksatt vatten i världens alla hörn, men, viktigast av allt, de har skapat begreppet afternoon tea.


Afternoon tea, rakt översatt till eftermiddagste, är en företeelse som härstammar ifrån Storbritannien, landet som vägrade ge upp både vänstertrafik, pund och monarki. Precis som punden och vänstertrafiken är afternoon tea en tradition som går långt bak i tiden.

Afternoon tea var för många år sedan en daglig tradition som ägde rum mellan tre och fem på eftermiddagen. Det dracks då te och åts mackor av olika slag, oftast scones som är en annan av Storbritanniens kända nischer. Detta kan liknas med ett svensk mellanmål.

I dag är tyvärr afternoon tea en tradition som är påväg ut. Från att ha varit daglig till att vara hödtidlig för att sedan vara något som endast cafeér och stora hotell sysslar med ser vi hur afternoon tea, och kanske Storbritanniens mest fascinerande tradition sakta bleknar och knappt är synbart för andra än turister som lockas av den Engelska finkulturen.

Missa inte nästa betraktelse: Badte

Lucia var som de flesta vet från Sicilien. Hon hedras varje år för sitt mod, eller något sånt. Hur som helst så har det blivit lite av en tradition att barn ska klä sig i vita nattlinnet och sjunga så falsk de kan medan deras ack så plågade föräldrar filmar det hela. Till råga på allt är det alltid sjuhundra Lucior, om det inte är ett så kallat seriöst Lucia-tåg där man får rösta på den sötaste tjejen och hon stolt får bära upp sin ljuskrona.

Jag har aldrig riktigt förstått det här med Lucia. Jag förstår inte vad det är som är så kul med att lyssna på ett gäng tonlösa människor som kämpar för att inte elda upp varandras nattlinnen. Okej, i högstadiet kan det ha hänt att jag var med i ett Lucia-tåg, men endast för att slippa lektioner. Det är väl ambitionen hos alla högstadieelever, gymnasieelever också eftersom Lucia ger giltlig frånvaro.

Vad är det som är så otroligt mysigt med den traditionen? Vad är det som gör att  folk frivilligt går upp klockan fem på morgonen för att se ett gäng morgontrötta ansikten sjunga jullåtar? Är det verkligen så jävla bra? Jag slipper gärna allt vad Lucia heter, jag har inte sett ett enda ordentligt Lucia-tåg där folk faktiskt kan sjunga, eller där Lucian faktiskt är mörkhårig.

Ja, jag kanske är bitter för att jag aldrig fick vara pepparkaksgubbe, men det är bara för att jag aldrig vågade säga det till någon. Jag visste ju trots allt att alla tjejer ville vara Lucia (inte jag, men det sade jag inte), de som inte blev Lucia ville vara tärnor. Jag kanske inte tål Lucia eftersom jag under alla dessa år förtryckt min vilja och sprungit omkring som tärna, iklädd vitt nattlinne och med ljus i handen (jag var jätterädd för att elda upp någon).

Förlåt

Telefonen är en uppfinning som gynnar samhällets kommunikation. Detta märkliga tins uppkomst är ett mysterie, ingen vet när, var och hur den kom till. Det finns teorier om att den är släkt med den mycket uppmärksammade "Datorn", men det finns inga säkra bevis för detta.

Ett forskarteam i Manhattan arbetar ständigt med telefonen och dess ursprung. De säkra fakta som finns är:

• Den dök upp i mitten av 1800-talet. Ingen förstod var den kom ifrån.
• Om man trycker på rätt knappar går den igång. I dagens samhälle är det många som klarar av de rätta knapptrycken utan problem.
• Den var i början alltid fastkedjad, men har i takt med jämställdheten tagit sig loss från sina bojor och nästan alla telefoner är numer helt fria.

Telefonen har med tiden blivit en slags "människans nya bästa vän", men konkurerar för tillfället med den nära släktingen "datorn". Fanatiker anser att telefonen alltid kommer ha sin plats som vår nya bästa vän, medans opartiska humanister av alla de slad, t.ex. D. Ator anser att datorn snart kommer slå ut telefonen helt.

Det som kvarstår att säga är att telefonens ursprung och framtid är oviss, endast tiden kan förutsäga vad som kommer att hända.

One Night In Paris är för er som inte är alltför insatta i Paris Hiltons liv hennes p-rulle som hennes ack så generösa ex kastade upp på internet strax efter att de gjort slut med varandra. I och med att Paris lanserar en docka som föreställer henne kände jag mig tvungen att betrakta hennes omtalade film för att kunna återskapa varje liten scen av den med en äkta Paris-docka.

Jag måste säga att jag är riktigt besviken för som den oskuldfulla 17-åring jag faktiskt är hade jag förväntat mig lite mer... ja, lite mer helt enkelt, vi snackar ju trots allt om en av USA's mest kända partytjejer. Jag tycker att det borde varit lite mer action genom hela filmen, jag menar, vad hände med hennes vilda partysida? Försvinner den så fort hon lämnar dansgolvet eller har det med alkohol att göra?

Hur det än må vara med Paris partysida kan jag konstatera att det är mer upphetsande att glo på grodor som parar sig än att se på One Night In Paris.

Tallen, ett stort och ståndaktigt träd som häckar i Sveriges urskogar. Konstant hög spenderar den hela sitt liv på ett och samma ställe. Den saknar förmågan att röra sig och har därför mycket liten inverkan på sitt eget liv. Det enda tallen kan styra någorlunda över är hur den växer, men inte ens det ligger helt och hållet i tallens händer eftersom det krävs mer än en tall för att bli hög.

Som jag redan berättat spenderar en tall hela sitt liv på ett och samma ställe, med undantag för tallar som blir IKEA-möbler eller dylikt, de är därför helt oförmögna att påverka omgivningen. Bestämmer sig en hund för att urinera på deras stam så gör den det, tallen kan inte göra motstånd. Detta gör alltså att tallen under sin livstid (runt 550 år) får stå ut med flertalet förödmjukade och rent av tortyrlika upplevelser. Ni kan själva tänka er hur det skulle kännas om någon skulle få för sig att urinera på er, eller kanske till och med rista in saker i din hud (ofrivillig scarification). Tallen är ur detta perspektiv en mycket utsatt art som behöver omhändertagande.

Som om allt detta inte vore nog är våra älskade svampar stora fans av tallens rötter. De suger upp energi direkt från tallarnas rötter och tallarna kan som vanligt inte göra mycket åt saken. De får helt enkelt acceptera läget och leva vidare, det är inte direkt som att de har något val, påminner lite om familjelivet. Så länge du bor hemma måste du stå ut med dina föräldrar och dina syskon...

Bär tallen någon frukt då? Ja, det är den välkända tallkotten som på engelska heter pineapple (pine=tall, apple=äpple), och det kan i sin tur översättas till ananas. Det är dock ganska ovanligt att ananasen växer på de svenska tallarna.

Dokusåpor är ett vidunderligt fenomen som mest går ut på att framställa individer som fullständiga idioter i riks-TV, genom att t.ex. tvinga dem göra massa konstiga saker. Det viktiga med en dokusåpa är att den mixar alla sorter och får folk att respektera varandra (yeah, riight...)

Huvudingrediensen i varje dokusåpa är en tjej med bröstimplantat och sönderblonderat hår. Detta beror på att tittarsiffrorna ökar så fort en felproportionerad brud med för små kläder dyker upp i tv-rutan. Dessa väljs självklart inte bara ut efter sitt utseende, de måste ha rätta bimboattityden också. Utan den blir det inga intriger, och värst av allt, inget sex.

Sex, en barntillverkande rutin i syfte att säkra mänskilghetens fortgång, är högts prioriterat i dokusåpor, inte bara för det skapar intriger utan för att det, likt den blonda bimbotjejen får tittarsiffrorna att praktiskt taget göra hål i taket. En ständigt ökande publik är alltid bättre än några tusen insöande fans som varje kväll sitter redo med popcornskål och läsk framför tv:n för att se sina favoritdokusåpakändisar göra bort sig.

Fansen till dessa program skaffar sig ofta en favorit. I skolor, på jobb, gator och torg, överallt diskuterar de vem som ska vinna, vem som är snyggast, vem som gjorde bort sig mest och vem som har haft sex med vem. De vet vem som går på vilken bantninbgskur och vem som har operarat brösten flest gånger. Dessa saker tillhör enligt dem allmänbildningen (och det är troligtvis ett ord ingen av dessa hjärndöda fjortisar till fans vet vad det betyder) och om du råkar visa att du faktiskt inte vet vem någon av alla dessa tusentals dokusåpakändisar är, är du helt körd i huvudet.

Dokusåpors liv är tittarsiffror, de med högst tittarsiffror får göra en ny säsong, de andra kastas ut. Det är en tuff branch och det är inte många som överlever länge. Ett exempel på en dokusåpa som övelevde länge är Expedition Robinson som höll på 97-05. Det gick ut på att ett antal människor fick bo på en öde ö och i lag tävla mot varandra. I dessa lag bildades det självklar sekter och detta gjorde att det flödade av intriger, oh, underbara dokusåpavärld!

Havregrynsgröt, a.k.a. helyllefrukost för dig som tränar för mycker eller bara vill känna dig nyttig är en klibbig röra som består av vatten och havregryn. Den är enkel att göra, den är nyttig och den är klibbig. Vad kan gå fel när dessa tre oslagbara kriterier kombineras?

Du som har provat havregrynsgrötfrukosten ett par gånger vet hurdan den är, hur den växer när du försöker svälja den och hur den fyller upp din mage i flera dager efter att du har svalt den. Den är som en parasit som lever av ditt inanmäte och inte ens magsaften kan bryta ner den.

Vad är det då som får folk att äta detta klister till frukost? Är det för att det har blåst upp till något nyttigt och bra av media? Känner de som äter havregrynsgröt sig bättre efter måltiden? Upplever de ätandet på ett annat sätt än jag? Alla dessa frågar kan bara besvaras på ett sätt, jag måste intervjua en helt vanlig människa.

Objektet för min intervju är Henny, 16 år från Stockholm.
1. Tycker du om havregrynsgröt?
Jag tycker jättemycket om havregrynsgröt, med mycket socker!!
2. Hur känns det när du äter havregrynsgröt?
När man äter havregrynsgröt känns det som att äta spya med grus.
3. Vad tror du om havregrynsgröt?
Jag tror att havregrynsgröt är lättsmält.
4. Känner du dig pressad att äta havregrynsgröt?
Jag känner trycket av media, ja, men jag äter ju det mest för dess roliga konstistens.
5. Hur känner du dig efter att du har ätit havregrynsgröt?
Ärligt talat spyfärdig. Man äter jämt för mycket och sen vill man bara spy, men det är gott.

Efter denna intervju kan vi dra slutsatsen att media har blåst upp risgrynsgröten till något stort och smaskigt, de har med andra ord hjärntvättat oskyldiga till att tro att denna gråbruna sörja faktiskt är god, trots att ett illamående lätt uppstår efter måltiden. Jag ber er, granska noga klibbet ni har i tallriken innan ni stoppar in det i munnen!

Sedan 1959 har svenska folket plågat sig igenom festival efter festival, klyschiga sångtexter och fåniga dräkter. Varje år beklagar sig tusentals människor om hur melodifestivalen bara blir sämre och sämre. Vissa har till och med gått så långt att de har slutat se på det. De har helt enkelt givit upp hoppet om att det någonsin kommer skrivas en bra sång.

Favorit i temat melodifestival är allas vår homofob Carola Häggkvist som ofta gormar på scenen likt en ko påväg till slakt och ber till gud. Enda sedan hon vann Eurovision iklädd en gul sparkdräkt har hon flugit omkring i media som något slags sånghelgon. Om hon ställer upp i melodifestivalen röstar folk på henne för att hon är Carola, hon vann med fångad av en stormvind. Att nämnas är att hon förre året ställde upp iklädd blåa trasor.

Carolas sparkdräkt har inspirerat måna artister i melodifestivalsammanhang, senast är Therese Grankvist som i lördags uppträdde iklädd en vit spetssparkdräkt, även känd som nakendräkten.

Detta var självklart bara en kort sammanfattning av det stora, magnifika (hemska) och helt otroliga som äger rum på scenen. En melodifestivalupplevelse är ingenting utan fåniga utstyrslar, för mycket smink och dåliga skämt. Därför bör detta avnjutas (eventuellt genomlidas) en lördagskväll tillsammans med hela släkten och en skål chips eller dylikt.

Citrusfrukter växer i ett för oss tropiskt landskap. De är syrliga och innehåller mycket C-vitamin, med andra ord är de mycket nyttiga. De finns i flera färger, några exempel är citronen som är gul, clementinen som är orange och limen som är grön och det är dessa tre vi kommer tala om i dag.

Citronen är vanlig i matlagning och sallader. Oftast pressas den för att den syrliga saften ska ge smak. Den finns som krydda (citronpeppar) och är delikat till fisk (lax). Citronsåser är också populärt och används ofta till olika fiksrätter.


Clementinen äts oftas som ett äpple, den stora skillnaden mellan att äta ett äpple och en clementin är att clementinen måste skalas och att den är i klyftor som tas isär. På barnkalas med fiskdamm bifogades det nästan alltid en clementin i godispåsen. Clementinen är högt uppsatt bland många barn och är nog oftast en av många favoritfrukter.

Lime är min favoritcitrusfrukt. Jag vet tyvärr inte mer om den än att den är grön, liten och helt underbar att pressa över sallad. Detta är en citrusfrukt som jag rekomenderar. Den är också dekorativ på glass.

Jag hoppas att ni har lärt er något av dagens betraktelse och hoppas att vi syns snart igen!

Mest aktiva bloggar = modebloggar. Efter att ha dragit slutsatsen att majoriteten av alla aktiva bloggar handlar om mode och sedan insett hur otroligt populärt det är att skriva om mode har jag bestämt mig för att skriva om personer som skriver om mode, allt för att jag ska bli het och omtyckt!

Som modebloggare måste du alltid hålla dig uppdaterad om vad som är hett och om vad som är helt fel. Detta klarar du av med glans genom att läsa till exempel Elle eller Vecko Revyn. Du tycker om antingen Sofie eller Ebba, kanske till och med båda.

Du skriver om alla dina klädbegär och beklagar dig när du inte har råd. Varje dag tar du kort på din "outfit" för att lägga ut i bloggen och du skriver en kort text om dagens kläder, vad de kostade,  var du har köpt dem och liknande saker som du finner väsentliga. Detta för att göra klart för alla att du är inne, att du vet vad som är rätt att ha på sig.

Du betygsätter olika bloggar och och olika tidningars hemsidor. Du tipsar ständigt dina läsare om heta internetsidor där de kan köpa det senaste inom mode. Du vet alltid vad som senast skrevs på Veckor Revyns hemsida och drar många paralleller till den. De som inte håller sig lika uppdaterad om saker som du hänvisas till dina favoritsidor.

Du har ofta små listor på din sida där du får svara på frågor, detta gör att din blogg mer personlig, tycker du i alla fall. Många av de inlägg du skriver avslutas med en liten fråga, allt för att folk ska kommentera. När du får en kommentar känner du dig speciell och behövd, du känner att folk tar till sig det du skriver.

Du har ständig koll på hur många det är som läser din blogg och kämpar för att hamna på listan över mest aktiva bloggar. Där syns du och du får förhoppningsvis flera läsare. Läsare betyder allt i denna tuffa bloggvärld!

Kändisar är en stor del av modebloggarnas liv. En äkta modebloggare söker dagligen upp nya bilder på kändisar, betygsätter deras kläder, talar om deras utseende, kommenterar deras plastikoperationer, talar om för alla hur bra respektive dåliga de är eller något annat. De har ofta en favorit som återkommer gång på gång, antingen för att de är otroligt vackra eller för att de har snygg stil, allt beroende på modebloggaren i fråga.

Vad kändisar gör och vad som händer i de hetaste dokusåporna är också en stor del av din blogg. Du skriver om vilka program du har sett på, vem du hejar på i olika dukosåpor och skriver ofta omdömen om alla de dokusåpor du ser på, kommenterar deras klädsel och liknande.

Modebloggarnas motto är: "Syns du inte, finns du inte."

Nu när du vet allt detta är det bara att sätta igång! Skriv så fingrarna glöder, leta fram bilder på heta kändisar och kläder du behöver! Gräv fram kamaran och fotografera dina kläder, skriv som bara du kan, och glöm inte bort att ge det hela en personlig touch med listor!

Bakpulver används i de flesta bakverk då det tillför luft till kakan. Den blåser liksom upp hela degen/smeten så den blir tillräckligt stor för att ätas. Om du råkar ha i förmycket ger den en hemsk smak. Här kommer några enkla regler för dig som vill använda bakpulver men som vill slippa den beska smaken.

1. Använd aldrig bakpulver om kakan du gör inte bakas i ugn. Om du nu skulle råka ha i bakpulver i en kaksmet som inte ska bakas i ugn bör du inte gripas av panik. Det går att lösa. Allt du behöver göra är att stoppa in kakan i ugnen, högsta värmen i fem minuter så ska det nog ordna upp sig.
2. Om du känner att kakorna du bakar innehåller för lite luft finns det en sak du kan göra och det är inte att ha i mer bakpulver (fast om du ändå tänker göra det föreslår jag att du inte har i mer än en extra tesked). Ta istället elvispen, ha i ett ägg och vispa. Nu ska kakan innehålla mer luft, om inte, ta ett ägg till.
3. Nu när julen snart är här är det säkert många som tänker att stora, luftiga pepparkakor skulle vara något spännande. Allt jag har att säga är: "Go for it!" Det blir säkert kul, feta pepparkaksgubbar och pepparkakgummor är kanske godare än smala.
4. När du använder dig av bakpulver bör du alltid tillsätta någon smaksats som tar ut den beska smaken, mitt förslag är saft. Ta din favoritsaft och häll i lika mycket koncentrerad saft som det är bakpulver i kakan. Detta kommer ge din kaka en alldels unik smak, lita på mig!
5. Om du råkar spilla bakpulver i skålen med alla ingridienser finns det  bara en lösning. Ha i mer av allt! Dubbla satsen av allt förutom bakpulvret. Det borde bli bra.

Det är allt jag har att bjuda på i dag. Kika in senare så kanske jag kommer med vinterns modetips, vem vet?